Det har nu gått 3 dagar...

3 långa dagar där "detta" har funnits i mina tankar varje minut. Många gånger under denna tiden har jag funderat på när det där samtalet ska komma. Men det kommer aldrig.. Allt började med att jag berättade vad jag kände. En sak jag tycker att man måste kunna göra med sina vänner.. Är jag ledsen och upprörd över en sak måste jag kunna säga detta och lätta mitt hjärta. I tisdags gjorde jag det, och se som det slutar.. Varje gång jag berättar något från hjärtat så slutar det alltid såhär med dig. Vad det beror på vet jag inte?

I det sista sms skrev du till mig att du "tappade" lusten för att prata med mig och reda upp allt. Jag skrev att jag mer än gärna ville prata, men att jag inte kunde tvinga dig till ett samtal. I samma sms skrev jag: hör av dig när du känner för det igen. Och som rubriken lyder har det nu gått 3 dagar. Jag trodde faktiskt inte ens att det skulle gå 3 timmar, men tänk så fel man har! Tydligen så känner du inte samma sak som mig, vilket är sorgligt. Du vet vad du betyder för mig och jag har bara velat ordna upp detta från första början. Men du ville inte, och varför vet jag inte? Är man beredd på att slänga bort en hel vänskap pågrund av att man inte "pallar snacka" just nu? Jag är också väl medveten om att ju längre tid som går desto svårare är det att få tillbaka det man en gång hade. men tydligen är det bara jag som känner så...

Jag trodde ärligt att jag betydde mer för dig än det du har visat nu dessa dagarna. Mina tankar är: att hade jag betytt såå mycket som du har berättat för mig så hade du inte ens låtit de ta 1 dag innan vi redde upp allt. Man låter inte det gå såhär långt om man verkligen älskar varandra.. Och jag anser även att det inte finns några ursäkter för att man inte har "hunnit" ta tag i det. det hade kanske krävt ett samtal på 15 min så hade allt varit ordnat.. Men än en gång: du ville inte...

Jag kan inte göra mer än vad jag har gjort, eftersom bollen ligger hos dig. Men jag ville att du skulle veta vad jag känner och hur jag tänker.. Men kanske även denna gången blir det fel? Jag förstår inte.. Att för en människa så kan detta betyda ALLT men för en annan ingenting.. Och jag uppfattar det som "ingenting" eftersom du inte hört av dig.. Hur ska jag annars tolka detta? Det är bara att vända på situationen så förstår man..

Jag har verkligen mått dåligt! Jag har varit ledsen, gråtit mig till söms, varit besviken och arg.. Men jag orkar inte vara detta längre.. Det tar så mycket på krafterna och min energi... Därför blir detta också mitt sista blogginlägg om just detta ämne! Jag måste fokusera på annat och försöka inse att du inte vill. Det kommer inte bli lätt eftersom du har funnits i mitt liv i stort sett varje dag i flera år.. Men vad ska jag göra? Nu har det blivit som det har blivit, och jag kan inte göra något åt det förutom att låta det vara..

Jag älskar dig och kommer alltid göra det! Vi skulle ju vara vänner ända fram tills vi satt på ålderdomshemmet i våra rullstolar?? Tills döden skiljer oss åt?? Vad har hänt med allt det...?

Nu släpper jag detta... Känslan av att vara "mindre viktig" kommer nog sitta kvar rätt länge.. Dessa tre dagarna har fått mig i dålig balans och det är svårt att bara förtränga det.. Men nu är det som det är..

Nu släpper jag detta....


Kommentarer
Postat av: Anna B

Kramar i massor...du ska veta att det går dagar där jag tänker på dig..saknar dig, men det känns som du har fullt upp just nu, så vi kan väl höras när det lugnat ner sig.. puss

2010-10-01 @ 19:00:15
Postat av: Sara

Naw Anna, det var fint skrivet! Kan bara säga detsamma :) vi får ta och träffas en dag, hade verkligen varit super kul! Antingen bara du och jag, eller grabbarna också?! Hade varit mys! Jag har faktiskt sagt till Jimmy några gånger att vi måste köra och hälsa på hos er i huset, men sen har vi liksom aldrig fått tummarna ur röven ;) hehe.. Ang att jag är "upptagen" så stämmer de, men bokar vi bara in en dag lite innan de är dags så finns det inga som helst problem för en dejt :) men som sagt, planera är nästan ett måste! Impuls träffar funkar sällan nu längre, tyvärr :( puss puss

2010-10-02 @ 00:05:27

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0