Lösenord på bloggen
Anledning 1: Alla borde veta vid detta laget att jag utbildar mig till socionom. Min framtida yrkesroll kan vara väldigt känslig, därför vill jag inte att "hela världen" ska kunna ha tillgång till mig och min blogg. Det räcker att man googlar mitt namn så kommer bloggen upp och det är fritt fram att läsa vad man vill. Jag menar, jag skriver blogg för MIN skull och vill därför inte tänka på vad jag skriver eller vilka bilder jag lägger upp. Vill jag lägga upp en bild där jag är "lite" för full, så gör jag det. Vill jag fotografera mitt hem och utelämna det så gör jag det. Dock vill jag ha kontroll på vilka som läser!
Anledning 2: Det är faktiskt så att Jimmy och jag har dskuterat det där med att vara helt offentlig till allmänheten. Och som jag har sagt tidigare, vill jag atta ALLA ska veta var jag är, vad jag gör, vad jag har för planer till helgen osv? Nää, det vill jag inte! Jimmy har även haft en önskan till mig att jag inte ska offentliggöra vårt förhållande i den grad jag annars hade gjort. Han menar på att vi måste väl kunna ha ett privalliv, han och jag? Varför ska alla veta vad vi gör för att fira våran 1-års dag t.ex? Jag håller med honom.. Det är svårt att tänka i de banorna, när man själv sitter här och skriver, och inte tänker på vem som läser. Jag måste alltid ha i åtanke vilka människor det är jag utelämnar, mer än mig själv.
Anledning 3: Jag vill helt enkelt inte att människor som INTE har med mig och göra, inte ska kunna snoka runt om mig och mitt liv. Vet en del människor som läser min blogg, som jag helst inte vill ha som läsare. Men tyvärr kan man inte göra något åt det förren lösenordet dyker upp. Pga att det finns läsare som läser som jag inte tycker om, eller dem imte tycker om mig så blir det att inläggen man skriver påverkas av detta. Man kanske skiter i att skriva de saker man egentligen vill skriva, pga att man inte vill att han/hon ska snoka.
Så gott folk, jag har bestämt mig!
På söndag klockan 12.00 kommer min blogg vara lösenordsskyddad!
För att kunna fortsätta läsa gör du såhär:
- Skicka ett mejl till Sara Löfvendahl på facebook (man behöver inte vara vänner där för att mejla varandra) Jag skickar ut mitt användarnamn och lösen så fort jag ser det!
- Till er som har mitt mobilnummer så går det även bra att messa mig
Till er som inte känner mig eller jag vet vem ni är, det går bra för er också att mejla :) Vi behöver inte vara vänner, kollegor eller klasskamrater för att det ska vara OK att läsa bloggen ;)
Hej Sara! Vilket tråkigt beslut jag läser men jag förstår dig till 100% samtidigt! Jag har nämligen föjt dig väldigt länge. Och min avsikt har aldrig varit att snoka i ditt liv. Utan att ibland är det skönt att läsa nångon ''normal'' blogg istället för alla dessa ''over the top'' bloggarna! Du är en söt tjej, som verkar trevlig och väldigt jordnära. Som skriver om sitt ganska normala liv! Det har varit kul att följa din lycka och kärlek med jimmy, fester, din träning och massa annat smått och gått! Men jag kommer inte be omnågot lösenord för så desperat är jag inte ''för att snoka'' som du uttrycker det. Vill påmina dig om att du har säkert inte bara mig utan en hel del andra söta&kära bloggläsare som är som jag anonym men vill inget ont. Tycker det är lite fel att uttrycka sig som dig i andledning nummer 3, jag menar hade jag nu drivit en blogg så hade jag blivit varm i hjärtat, stolt och oerhört glad av människor som inte har med mig att göra glädjs åt mig, min kälek, min träning och som sagt allt annat. Finns kanske dem som inspereras av dig eller något annat. Visst är det rätt fantstiskt? om man tänker så! Tycker bara det är tråkigt men ditt val och jag förstår dig samtidgt som jag smatidigt tror du kommer tappa läsare men det inte antalet som spelar någon roll det är responsen du själv ska känna att du får när du skriver din blogg! Jag vill önska dig all lycka med livet. Sköt om dig. Stor kram från en helt anonym tjej som följt dig länge och bra!
Jag förstår allt du säger, precis som du förstår mig. Vill du inte be om lösenordet pga vissa anledningar så är det upp till dig.. Vem har sagt att jag menar DIG i anledning 3? Jag har en del människor i mina tankar, men dem behåller jag för mig själv. Nästan alla är välkomna att läsa, bara de att jag gärna inte har den helt offentlig längre pga att man kan söka på mig på nätet hur enkelt som helst.. Ångrar du dig är det bara att be om mitt lösen, svårare än så är det inte :) tack för omtanken, men som sagt jag har ändrat min åsikt ang jakten på läsare. Jag skriver en personlig dagbok och har bestämt mig för att inte ha den helt offentlig längre! Kram på dig!
Självklart blir jag glad av att det säkert finns så många som läser som inspireras av mig osv.. Men hur ska jag kunna veta vilka av mina 150 läsare som är av den "goda" sorten eller "negativa" sorten när man såå sällan får kommentarer?! Även om du har en god avsikt och bara vill följa mig för det goda så ser jag hellre till att förlora dig som läsare än att behålla en offentlig blogg och låta dessa "negativa" människor ha tillgång till den. Förstå mig rätt :) jag vill skriva först och främst för min egen skull, kunna gå tillbaka i åren och läsa vad jag gjorde den månaden osv.. Jag vill inte skriva för att andra ska ha något att läsa. Det är bara kul att se vilka människor som är villiga till att uppge sin identitet för att fortsätta följa mig ;)
Hej Sara,
Jag vill gärna fortsätta läsa din blogg. Försökte skriva via Facebook men du hittas inte och när jag skriver ditt namn i ett nytt Meddelande försvinner det direkt :(
Du kanske kan maila över det till mig på [email protected]
Tack :) Ha de så bra!
Klart jag kan mejla dig! Inga problem :)
Hej Gumman <3 vi vill gärna ha ditt lösen och jag tycker du gör rätt som följer ditt hjärta och gör det som är bäst för dig och Jimmy :)Vi är så glada för er skull och vi kommer gärna och hälsar på snart igen :)
Kram Annica o pappa lillebror :D
