Ibland tror jag att mitt liv rusar fram al...

img_5438 (MMS)

Ibland tror jag att mitt liv rusar fram alldeles för snabbt.. Jag hinner inte ens själv med längre.. Väldigt ofta kommer jag på mig själv, att jag väldigt sällan har svårt för att "stanna upp" och bara njuta av de som finns idag. Att inte bry sig på allt som kan hända, eller som skulle kunna hända, det är en sak jag har svårt för. Under snart 1 års har jag bara längtat till en massa saker. Längtat till att det skulle bli jul, längtat efter viktiga datumar, längtat efter att skolan ska sluta för denna terminen och just nu längtar jag bara efter en större lägenhet. Mycket av min energi och tid går åt till att längta ihjäl mig känns det som. Vi kan ta en hyreslägenhet som exempel. Först tecknar du ditt intresse, sen lääängtar du tills den sista anmälningsdagen är kommer och att man fortfarande står längst fram i kön, därefter längtar man ännu mer till  den dagen då man "kanske" får ett erbjudande.. Tyvärr kom aldrig något erbjudande sist vi tecknade intresse :( Och ni anar inte så mycket jag längtade till olika datumar då.. Det är jobbigt att längta.. Men hur gör man för att inte längta? Det går ju inte... Just nu är jag inne i en ny "period av längtan" och jag hoppas verkligen att den snart tar slut!! Jag glömmer bort det viktigaste runt mig, och det jag faktiskt har.. Jimmy och Zindra ni är mitt liv, mitt allt <3


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0