Idag för 1 år sedan fick jag det hemska beskedet.. Jag minns det som igår..

 

Jag jobbade kväll, och mitt under andra rundan ringer telefonen.. Det var Pappa och Annika som ringde, ringde för att berätta att min bror Linus omkommit i en bilolycka. När jag hör de orden kunde jag först inte förstå.. Vadå omkommit? Bilolycka? Jag förstod ingenting.. Tårarna kom och jag började gråta hysteriskt.. Jag kommer ihåg att jag tänkte på mitt jobb, och tanken slog mig strax efter att jag lagt på luren: hur ska jag kunna fortsätta arbeta? Ringde upp mina arbetskamrater, och de sa att jag genast skulle komma in. De kunde inte höra vad jag sa, eftersom jag grät. När jag kommer tillbaka till Kullagården slänger jag mig i en kollegas armar och bara bryter ut.. Försöker förklara vad som hänt, men de kan inte höra mig.. De förstår att det är något allvarligt, men jag kunde inte få fram ett vettigt ord.. Det enda jag sa om och om igen var att min bror var död.. Jag kunde inte jobba mer den kvällen.. Skulle jobbat dagen efter också, men har för mig att jag tog ledigt.. Samma kväll jag fått beskedet åkte jag hem och tände mig en ciggarett! Jag höll på att sluta röka just då, men kunde inte hålla emot längre.. Jag behövde den där ciggaretten.. Satt på balkongen och bara tittade ut, och grät.. detta kan inte vara sant, inte min bror!! Det får inte vara sant!!

 

Man brukar läsa/höra om människor som omkommer på alla möjliga vis.. Via sjukdom, självmord, olyckor, ålder osv.. Man blir liksom van vid att människor omkommer på något sätt. Men man tror aldrig att man ska få uppleva det själv.. Jag har fått uppleva hur det är att förlora en bror, en bror som man har så mycket minnen tillsammans med <3 Livet är inte rättvist, och det är hemskt att han skulle få sätta livet till.. Varför just du Linus?? Du var bara 16 år gammal, och hade hela livet framför dig.. Du hade bara 1 år innan olyckan berättat för mig om alla dina drömmar och visioner.. Det är med sorg som jag inser att du aldrig kommer att uppleva dessa..

 

När jag fick beskrivet för mig hur olyckan hade gått till blev jag arg.. Arg för att livet just då blev ännu mer orättvist!! Den killen som körde hade inget bälte, och slungades ut från bilen och klarade sig.. Du Linus hade bälte på dig och blev fastklämd, och omkom direkt.. När jag tänker tillbaka på händelsen så ser jag tidningens rubriker framför mig..